Sen en tid har det varit ett himla liv runt vår vedbod och vi har sett en fågelmamma och en fågelpappa flyga fram och tillbaka med mask i näbben. Misty har bjällra på sig för att hon INTE ska kunna ta fåglar men små orörliga ungar har ju inte möjlighet att fly iallafall! Flera gånger har jag kommit på Misty med att vara runt vedboden och stryka så jag har varit jätteorolig att hon skall ta ungarna :-)

Men idag fick vi se att åtminstone en unge är kvar i boet och när jag kom ut och skulle fotografera hade den hoppat ur boet och satt sig på en regel under taket. Vi får verkligen hoppas att vår "snälla" kisse inte låter rovdjuret i sig ta över och tar denna lilla sötnos!! Men vad kan man göra? Låta Missan vara inne i några dagar/veckor? Hon skulle bli tokig!! Jag kom på snilleblixten att vi kunde sätta nät för öppningen in till vedbon men då kommer ju inte mamma och pappa Stare in/ut :-)

Ja man kan ju lugnt säga att de kunde ha valt ett bättre ställe att häcka på.......men nu när det är som det är får vi hålla tummarna att den lille klarar sig tills den är flygfärdig och det bör inte vara alltför långt kvar för den är ganska stor!

Hittade detta om staren på en naturblogg!

Staren är en livlig fågel och en skicklig sångare, den härmar många

andra fåglars ljud. Numera kan man klassa sig som en lyckans ostbitom man har en häckande stare på sin gårdsplan, staren minskar till antalet hela tiden.Det är en intressant upplevelse att följa med ett starpar när domanländer på våren, det tar lång tid innan dom har bestämt sig i vilkenholk de skall häcka. När det är matdags för ungarna så hämtar båda föräldrarna mat. I högst 2 minuter är ena föräldern borta för att hämta mat, den andra föräldern matar under halva tiden ochger sig själv iväg för att hämta mat. På så sätt är ungarna ensammaoch utan mat i endast 1 minut, snacka om team-arbete!!Har själv under flera sommrar haft häckande starar på min gårds-plan så deras ritualer har kollats noggrant.

Så vi känner oss noga utvalda och lyckligt lottade som fått följa detta starepar i deras arbete med att föda upp sin enda unge! Gonatt alla goa vänner!

Ikväll har Linn poolparty för typ 40-50 ungdomar.....undrar om huset står kvar imorgon! Visst är vi väl modiga? Men hon har haft flera fester förut och det brukar vara skinande blankt och nystädat när vi kommer hem så vi ser det som ett bra sätta att få huset storstädat :-) Men vi fick ju inte vara med på festen tyvärr så Elias sover hos en kompis och Perra och jag har varit ute och ätit och skall sova i pappas lägenhet på söder. Så nu får hundarna känna på hur det är att vara stadsvovvar.........nöden har ingen lag sa Vilja och satte sig och bajsade mitt på trottoaren :-) Tina har varit med mig på jobbet inne i stan för flera år sen så hon vet hur det är och bangar inte för att bajsa på gatan.

Lite ovant för oss "lantisar" men lite mysigt var det att sitta på uteservering och gå hem till lägenheten. Vilja pasade på att hjälpa till med "städning" av uteserveringens trallgolv!

Gonkväll!

Tänkte att Karin själv skulle få blogga om tävlingen ikväll men eftersom hon inte verkar skriva nåt så gör väl jag det iallafall!! Jag packade med kryckorna i Karins bil ikväll och åkte med till Haninge BK. Susanne & Pebbels kom också dit och vi bildade en liten hejarklack och hejade fram Karin & Wilma till deras andra förstapris.....nu är de på väg raka vägen mot LP1!!!

På platsliggningen var det hundar som skällde bakom och en hund som började röra på sig och drog med sig ett par stycken till! Det var bara Wilmenlund (som är störningstränad) och en hund till som låg kvar :-)

När det var deras tur att äntra planen (som sista ekipage) var Wilma  lite övertaggad i början och gav till nåt litet skall och pip precis när de gick in på plan. Men sen samlade hon ihop sig och trots att de nollade apporten (som nog var insmetad i leverpastej för Wilmenlund tyckte den luktade såååå gott) blev det ett förstapris och en tredje placering med 161,5 poäng!!

Grattis mina favvotjejer det är ni väl värda!!! You Rock!

Hälsar den halte hejaklacksledaren :-)  

Tog fram Elias gamla lilla cykel som är typ 24 tum eller nåt. Blev lite inspirerad när jag såg sparkcyklarna med stora hjul hos JunioCola. Tänkte att det här blev som en sittsparkcykel nu när jag har ont i foten :-) Funkade ganska bra faktiskt men hade kunnat funka ännu bättre om hundarna inte hade stannat och bajsat (så jag var tvungen att gå av cykeln och plocka upp), om det bara hade gått nedför hela tiden, om jag hade haft en Sibirian Husky (som hade dragit i uppförsbackarna) och om vi lämnat pudeln hemma :-)

Även om jag tyckte att vi lullade på i sakta mak höll vi på att tappa bort pudeln. När Vilja och jag stannade och väntade på henne kom det en kvinna och viftade med armarna och pekade ner mot skogen att hon hade sprungit in där. Hon sa att hon hade sett så fundersam ut och att hon hade tittat sig om åt båda håll flera gånger men sedan bestämt sig för att vi nog hade gått skogsvägen :-) GulleTina det är ju inte lätt att veta när man har en så elak matte som inte väntar!

När vi ropade på henne kom hon ut ur skogen tillsammans med en gubbe med skottkärra.et var förmodligen honom hon hade hört och trott att det var vi för han sa att hon hade kommit springandes efter honom i full fart i skogen :-)

När vi kom hem hade våra kylhalsband kommit så nu skall jag lägga det i vatten och se om det håller vad det lovar!

Kram

Som några av er kanske redan har läst på kennel Ryegates hemsida skall vi para Vilja vid nästa löp. Och nu vill jag presentera vem som skall bli pappa till valparna!

Vi skall få den äran att låna den otroligt duktiga och snygga "Spader damens Wild Thing - även kallad Zomby". Zomby blev nyligen NCH (Norsk utställningschampion med jaktmerit) och han har bara ett förstapris kvar i elitklass innan han är jaktchampion också. Alltså en riktig dualpurposehund. Så vi ser fram emot riktigt härliga, duktiga och snygga bruna och svarta flatvalpar till våren. Och då skall en liten tjej få stanna här hemma :-)

Collaget är lånat från Kia på Spader Damens kennel!

Vi har ju tidigare haft en kull pudelvalpar härhemma men det känns som en mycket större utmaning att ha flatvalpar både för att de ofta får så många valpar, de kräver större ytor, det krävs mer av köparna att de skall vara aktiva och intresserade av att jobba med hunden. Dessutom är jag en rookie på jaktbiten så jag känner inte att jag skulle kunna ge valpköparna tillräckligt bra träningsträffar, mm. Därför kommer kullen födas upp i samarbete med Annica (Viljas uppfödare) och valparna kommer alltså bli Ryegatare. Och troligen kommer Vilja och valparna vara där under hela tiden. Så då blir väl ett jäkla flängande fram och tillbaks till Eskilstuna för mig under under 8 veckor :-)

Zomby är född i Sverige men bor i Norge så Annika, jag och Vilja får oss en liten Norgetripp i december, skall bli såå kul och spännande!! Tack snälla Kia på Spader damens kennel att vi får låna Zomby!

Tänk att min bäbis skall bli mamma :-)  

Jag längtar!!

........till vår gosigaste Misty som fyllde 9 år den 2 Juni!!

Med tanke på hur ofta man kan se överkörda igelkottar på våra vägar så har man alltid fått för sig att igelkottar inte har trafikvett.

Elias tamigelkott Zigge som tyvärr inte finns hos oss längre :-(

Men ikväll när jag var ute med hundarna stötte vi ihop med en igelkott som kom gåendes på gångvägen. När den såg oss (Vilja) så blev den först lite rädd och sprang upp i slänten på väg upp mot bilvägen. Eftersom jag inte ville skrämma ut den på vägen stannade vi och jag satte ner Vilja. Efter en liten stund när den märkte att vi inte var farliga gick den ner på gångvägen igen, snabbade sig på och sprang förbi oss och in i gångtunneln som går under vägen :-) Den var ganska liten så det var nog en ganska ung kotteman, och den var såå bedårande söt. Sen berättade Linn att hon trodde att vi hade en igelkotte i vår buske på framsidan där vi haft kottar boende förr om åtren. Så nu skall jag sätta ut kattmat i busken och se om den kommer fram. Men eftersom Misty går på diet är risken stor att hon kastar sig över maten så att kotten blir utan :-(

Ha en fortsatt bra söndagkväll!

.....kändes det igår på klubbens extrainsatta årsmöte :-)

Vår klubb har drabbats av en del oegentligheter de senaste åren och som så ofta i kristider har det lett till en hel del skitsnack och paktbildning så när vi skulle fram och rösta var det bara urnan från Robinson som fattades :-) 

Jag har så svårt för när det blir så tydliga grupperingar och jag märkte att jag umgås med och tycker om personer ur alla grupperingarna. Jag har ju börjat träna på klubben mer intensivt det senaste 1,5 året och detta var det första mötet som jag var på så jag har ju inte all bakgrundsfakta och varken vill eller kan ta ställning.

En helt ny styrelse valdes och det blev en bra mix av personer med bred yrkeskompetens i det privata som kan gynna klubben. Jag hoppas verkligen att den nya styrelsen kan återfå medlemmarnas förtroende och driva klubben vidare i en positiv anda och att skitsnack och pakter löses upp så vi alla kan arbeta mot samma mål - nämligen att träna och tävla hund!!

Alla är ju på klubben av en och samma anledning - vi har sökt oss hit helt frivilligt pga att vi har ett gemensamt intresse i våra underbara fyrbenta vänner!

Ha en bra dag govänner!