I onsdags ringde en domare och undrade om   vi ville gå ett spår som idag (vi hade tidigare anmält vårt intresse) och jag blev såklart jätteglad eftersom det inte är helt lätt att få tag på viltspårsdomare i dessa älgjaktstider

Jag antecknade inte ens hans namn så vi hade verkligen ingen aning om vad för person som skulle möta oss.

Inatt drömde jag att vi fick åka till nån förortslägenhet där det var fullt med folk, barn och hundar. När vi kom fram hade jag glömt både stamtavla och pengar och pengarna var det första "domaren" frågade om innan vi gick ut för att spåra. Jag lovade dyrt och heligt att jag skulle åka till en Bankomat direkt efter provet. När vi kom ut var det först en massa betonghus men bakom dessa fanns en fårhage full med får där Viljas blodspår var lagt. Under tiden jag hämtade utrustningen tog de Vilja och nr jag kom tillbaks hade de redan gått iväg utan mig    5 minuter senare kom de tillbaks och meddelade att Vilja inte hade varit det minsta intresserad av att spåra så hon nollades! Tacka sjutton för att hon hade svårt att fokusera på att spåra tillsammans med vilt främmande människor, mitt i en fårhage full med får!

Som tur var så blev det ett helt annat scenario imorse då vi möttes av en mycket sympatisk man (i vår ålder) ute vid Berga örlogsskola.

Vilja var såklart fokuserad och väldigt motiverad redan från start (och som tur var fick matte följa med i linan  ).

Hon började bra men vek rätt snart av till vänster och var väldigt målmedveten så jag började tro att hon tagit ett annat spår eftersom domaren stod kvar där hon hade vikit av. När jag svarade ja på frågan om jag trodde hon tagit ett färskt spår fick domaren visa på oss på rätt spår igen (och han var snäll nog att tala om att så får man göra en gång utan att det påverkar valören på priset så vi hade alltså fortfarande chans till förstapris)!

 Återegången tog hon klockrent och första vinkeln likaså  

Men sen började hon irra och det verkade som om hon hade tappat spåret, vi irrade ganska långt ifrån spåret men Vilja gav sig såklart inte - hon skulle hitta spåret igen!! Och skam den som ger sig för snart hittade hon på spåret igen och domaren sa till oss att stanna för skottprov.

       Men vi hade förmodligen kommit fram till skottplatsen från fel håll (och var bara 15 meter från klöven) så då hamnade domaren som till höger och sköt. Vid det här laget var Vilja ganska slut så när jag visade på att hon skulle spåra igen vek hon av åt höger (där skytten hade stått) och eftersom de brukar skjuta i spårets riktning hakade jag på Vilja även om jag tyckte det var lite kontigt att ha skottprov i en vinkel!

Enligt Perra som stod med domaren så svor domaren när vi vek av fel och fortsatte för långt för där rök vårt förstapris   Han berömde Vilja och tyckte hon var en superduktig hund och att hon var så duktig som redde ut allt trassel, för på ena stället hon vek av fel kunde vi se att det satt snitslar som enligt domaren inte satt där igår när han la Viljas spår så det var någon som hade lagt ett spår som korsade vårt

Och jag vet ju att hon är världens bästa Vilja även om det tyvärr "bara" räckte till ett andrapris idag. Tänk om jag bara hade styrt in henne så hon hade fått klöven (som låg endast 15 meter bort) i nosen så hade vi haft vårt första pris. Men det är bara att bryta ihop och komma igen!!    

 

Catarina

10 oktober 2010 13:59

Taskigt att det var ett korsande spår men det visar ju att hon är mycket receptiv för både gamla OCH nya spår =) Grattis till andra priset!

 

Gunilla, Asta & Robin

10 oktober 2010 14:01

Men, det var ju också typiskt. Dessa spårmänniskor ;) Duktigt av Vilja att jobba vidare och inte ge sig - nästa gång sitter ettan som en späck :)

http://vitherde.wordpress.com

 

Ann-Sofie

10 oktober 2010 19:51

men såå retligt - gäller att fokusera på det positiva o det var ju MASSOR!!! Tänk va trygg du kan känna dig med henne i spårskogen i framtiden, hon klarar ju verkligen ut massor med svårigheter!! Go girls, nästa gång fixar ni det!!
Kram på Er!!

http://zetterljungs.cybersite.se

 

Helene, Wallander & Beck

10 oktober 2010 22:29

Höjden av otur alltså... var så säker nästa gång så sitter den där!

Kramizar

http://stadsflattarna.se

 

Jessica Gnista & Sota

11 oktober 2010 19:08

Men vad retligt.... men som du skriver bara påt igen :).

http://www.skeppartorps.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Efter att ha varit Bloggplatsen trogen i många år har jag nu fått ett erbjudande om att blogga via Vimeddjur. Jag håller därför på och bygger upp min nya hemsida och blogg i Wordpress så hädanefter kan ni följa oss HÄR   Min gamla HOLMSTO...

STOPPSIGNAL PÅ VÄG EMOT MIG!  STOPPSIGNAL PÅ VÄG IFRÅN MIG   LYSTRA FÖRSÖKER FÅ MATTE ATT BLÅSA STOPPSIGNAL PÅ ALLA MÖJLIGA.....   ....OCH OMÖJLIGA SÄTT         ...

- Menar du verkligen RAKT fram?? - Ja jag menar RAKT fram!! - Menar du att jag ska springa IGENOM enbusken?? - Ja jag menar att du ska springa IGENOM enbusken!! - Men om det kommer ett träd ivägen då?? - Om det komme...

Så var då äntligen denna helgen över!!   Känns lite som en mental urladdning nu när det är klart. För även om jag har känt att jag KAN det här så visste man ju inte vad för frågor som skulle komma på det teoretiska provet och om man pga nervosite...

I helgen bar det av till Arboga för sektionskamp mellan flatklubbens sektioner Östra (vårt lag), Bergslagen och Gävle-Dala. Värmland hade tyvärr inte fullt lag så de hade lämnat WO.   Vi har haft en superrolig helg med trevligt umgänge även om ma...