Jag har varit lite dålig på att blogga på sista tiden så jag har helt missat att gratta Viljadottern Ryegates Walk on the Wild side "Polly" som tog sitt viltspårschampionat i veckan endast 10 månader och 1 vecka gammal!!!

Så nu gör vi det och säger STORT grattis till duktiga Polly och matte Annica, ni är helt otroliga!

"Mormor", mamma och syrran är så stolta och imponerade   

Själva har vi ju inte kommit lika långt och lilla Lystra ska gå anlagsprovet om några veckor samma dag som mamma Vilja skall gå ett Ökl spår (där vi hoppas på hennes andra förstapris).

Igår la Perra tre spår i snön. Ett till Lystra ca 450 meter långt, två vinklar och bloduppehåll och två kortare till Vilja ca 200 meter (tror jag) varav det ena med flera vinklar uppe på en bergsknalle och det andra med vinkel och återgång på en bergsknalle. Lystras fick ligga i fem timmar och vi var lite spända på hur det skulle gå eftersom det var väldigt mycket snö när Perra gick spåret på morgonen och att det hade hunnit töa en hel del under dagen. Men det verkade inte bekymra Lystra som noggrannt gick sitt spår i sin vanliga mycket lugna takt. Hon är fortfarande lite försiktig och har koll på vad som händer runtomkring. Men nu kan hon iallafall gå ut i linan och jag kan större delen av spåret gå ca 5 meter bakom. På ett par ställen fick jag gå fram lite så hon kände mitt stöd. En snitsel hade ramlat ner så vid första vinkeln trodde Perra att hon vek av fel (han hade ju lagt tre spår så det var inte helt lätt att hålla reda på exakt hur han hade gått). Så jag stannade lite och lät henne undersöka spåret en stund men eftersom hon var fast besluten om att det var där han hade gått så var det ju bara att lita på att hon hade rätt och det var tur för såklart hade hon helt rätt!!

Duktiga lilla Lystra  

Tänk att hon var såhär liten när hon fick prova på sitt allra första viltspår 4 månader gammal

Mamsen satt i bilen och var väldigt olycklig när Lystra fick gå sitt spår igår men hon har ju sitt roliga kvar, eftersom hon skall få gå sina två spår idag.

Det blev ingen jaktträning idag så husse har tagit flattifnattarna på en långis i ösregnet, medans jag och pudelen är inne och bloggar!

Igår på långisen tränade jag stoppsignal med Lystra (ja Vilja fick några hon också) och nu har hon fattat att hon inte skall springa till mig utan kastar sig runt och tvärstannar med alla fyra tassarna i marken och öronen framåt, full av förväntan - precis så som jag vill ha det - så då kommer såklart kaninbollen flygande! När jag senare på promenaden blåste inkallningssignalen var hon så söt när hon först tvärvände och stannade med förväntan innan hon kom på att det var ju inkallningssignalen den här gången   

Ha en bra söndag!

 

Gunilla, Asta & Robin

28 oktober 2010 13:55

Åh, wow - fantastiskt!!! Grattis. Det måste sitta i generna :)

http://vitherde.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Efter att ha varit Bloggplatsen trogen i många år har jag nu fått ett erbjudande om att blogga via Vimeddjur. Jag håller därför på och bygger upp min nya hemsida och blogg i Wordpress så hädanefter kan ni följa oss HÄR   Min gamla HOLMSTO...

STOPPSIGNAL PÅ VÄG EMOT MIG!  STOPPSIGNAL PÅ VÄG IFRÅN MIG   LYSTRA FÖRSÖKER FÅ MATTE ATT BLÅSA STOPPSIGNAL PÅ ALLA MÖJLIGA.....   ....OCH OMÖJLIGA SÄTT         ...

- Menar du verkligen RAKT fram?? - Ja jag menar RAKT fram!! - Menar du att jag ska springa IGENOM enbusken?? - Ja jag menar att du ska springa IGENOM enbusken!! - Men om det kommer ett träd ivägen då?? - Om det komme...

Så var då äntligen denna helgen över!!   Känns lite som en mental urladdning nu när det är klart. För även om jag har känt att jag KAN det här så visste man ju inte vad för frågor som skulle komma på det teoretiska provet och om man pga nervosite...

I helgen bar det av till Arboga för sektionskamp mellan flatklubbens sektioner Östra (vårt lag), Bergslagen och Gävle-Dala. Värmland hade tyvärr inte fullt lag så de hade lämnat WO.   Vi har haft en superrolig helg med trevligt umgänge även om ma...