Maria&Texas

24 oktober 2010 16:31

Inte mycket till tips har jag men kan trösta dig med att vi har exakt samma scenario här. Stämmer precis allt du skriver! Jag tränar ingångar och avlämningar endast inomhus nu och då (istället för att dra ärevarv) så sätter han sig faktiskt fint fot vid sidan. Jag klickar precis innan jag tar apporten ur munnen. Men jag får vara snabb för annars spottar han också ut den. Jag tränar så inne med både dummy och träapporten. Inte vet jag om det är rätt men så långt har vi kommit just nu.Tänkte köra så under vintern då det är skönt att träna inne, ute tappar jag kontrollen över avlämningarna.Vill ha honom vid sidan eftersom vi kommer köra lydnad. Kram!

Linn

24 oktober 2010 21:51

Som kommentaren ovan så givetvis träna inne för att motverka ärevarv, men det var kanske inte heller frågan.
Jag skulle börja med att sätta hunden en bit ifrån, lägga dummyn emellan och ganska nära mig själv till att börja med. Säg 3 meter bort med hunden, en meter från mig till dummyn och sedan skicka hunden på apport. Då har hon så hög fart in (förhoppningsvis) så hon ändå springer in i dig med dummyn. Ett bättre alternativ att börja med kan vara om du har en medhjälpare som håller i hunden, placerar dummyn i munnen på hunden och liksom skickar fram hunden mot dig, till en början springer med hunden och sedan skickar fram den själv. Då bryter du ner kedjan och får in att hunden bara är på väg in till dig (inte springa ut, ta upp, vända upp och komma in) och du kan få många rep med mindre möjlighet att göra fel. Jag har gjort så med flera hundar och det brukar fungera bra för att få upp farten in. Till en början kan det ju vara att medhjälparen och hunden bara är en meter ifrån, så det är inga stora avstånd det gäller. Det viktiga är att först få upp lite fart mot dig och när hon är på väg får hon en dummy i munnen och vips så är hon framme och du kan belöna för det.

Sen kan man ju alltid byta föremål till sådant som inte är så laddat, gosedjur, pennor eller annat man vågar chansa mer med.

En sak till, många gånger är vi också lite snälla mot hundarna och belönar gärna för "gott försök". När hunden väl lär sig komma fram till dig med förväntan på belöning så tycker jag att man väldigt snart ska se till att belöning enbart kommer när dummy är i handen och inte missat. Vi får ju inte vad vi vill utan vad vi belönar :)

Annika o Diesel

25 oktober 2010 10:48

Håller med Linn! Brukar vara mycket effektivt att skicka hunden med dummien i munen, utan upptag osv. Nu har jag inte sett exakt hur hon gör och ser ut, men din beskrivning gör att jag tänker så här:
Sluta sträck fram händerna. Belöna muntligt när hon är på väg in och försök att inte lossas om dummien. Va inte rädd för att klicka och belöna tre, fyra meter innan hon kommer in till dig när du skickar med hjäpförare, gärna precis innan den punkten hon brukar släppa på. Kombinera gärna det med att kasta en boll eller likande bakom dig. Jobba sedan med att klicka senare och senare, men klicka inte på samma avstånd jämt. Klicka ibland på sex meter, två meter, fyra meter, en meter osv. Ju mer varierat avstånd desstå bättre slutprodukt= snart kommer hon enda in och i hög fart. Släpper hon så släpper hon och om/när hon gör det, fortsätt belöna med rösten vänd dig bort från dummien och kommendera sitt eller fot eller något annat som hon kan få belöning för. Lär henne parallet att få dummien ståendes och sen lära sig att sätta sig med den kvar i munnen. Belöna det och inte att hon lämnar av i handen. Gör det den övningen svårare och svårare. Hon måste kanske komma in och gå fot en sträcka, halt innan hon får belöningen. TA ALDRIG I DUMMIEN under dessa övningar. Utan klicka och belöna, hundarna brukar spotta när de få klicket. När detta fungerar ska du kunna ta i dummien och kunna dra lite i den innan klicket, a la Fanny Gott. Men fortfarande tar du inte dummien ur hennes mun, utan hon får spotta ut den på backen vid klicket.
Målet är att hon ska kunna bli skickad från en hjälpförare med dummien i munnen, komma in med full fart till dig och sätta sig. Du klickar och belönar UTAN ATT TA I DUMMIEN. När detta fungerar lägger du till "dragkampen". Låt henne fortfarande spotta dummien på backen vid klicket. Nu går du tillbaka och låter henne sitta/stå med dummien i munnen, drar lite i den säger tex "tack" klickar direkt efter, men låter henne fortfarande spotta den på marken. När du lyckas lära in "tack" eller dyligt som "klickord" och hon spottar på det, är det dags att behålla handen. Dvs hon sitter/står med dummien, du drar lite i den, kommenderar "tack".
På detta sätt avdramatiserar du händerna. När handen sträcks fram tänker hunden "Håll i, håll i" och det är ditt kommando som utlöser att hon släpper dummien, inte handen.
Hoppas att du tycker att du kan använda något eller hela mitt tips!
Snart kanske vi kan träna jakt tillsammans igen! ;) Det finns planer åt det hållet. :D
Kram Annika

Linn

25 oktober 2010 11:44

Jag tror gott du kan prova som du skrev, bara vara nära dig med en dummy i munnen utan att något händer. Försöka klappa om lite i den mån det går.
Om du vill bygga upp en mysig känsla hos hunden att ha dummyn i munnen hos dig kanske du kan vara med hunden i soffan/på golvet och mysa, ta fram en dummy, sätt i munnen och fortsätt mysa när hon har den i munnen? Klappa om, gosa osv så länge hon har den i munnen, tacka och ta den och så ge henne den igen osv. Det kanske också skulle gå att när hon väl kommer in till dig (även om hon spoottat ut dummyn) att du sätter dig på huk, gosar om med henne, kanske stoppar ger henne dummyn (en annan som du har hos dig) och gosar vidare.

Om du har tränat "lydnadsapportering" att bara sitta framför och hålla fast kan du ju också bygga vidare på den, att klappa om henne som störning och att hon ändå ska hålla kvar, att hon ska hålla fast trots att hon blir klappad.

Sen skulle jag nog också försöka betinga när hon kommer frivilligt med andra föremål, döpa det till något som du sedan kan försöka flytta över till dummys.

Sist men inte minst skulle jag också träna extra mycket på avlämningar i handen på nära håll, det som man i klickervärlden kallar för targetträning/avlämning, alltså att hon måste medvetet leta upp handen. Missar hon blir det inget, är hon exakt rätt i och du hinner ta tag + klicka(ge losskommando) blir hon belönad. Se till att hunden verkligen både får misslyckas och lyckas, så hunden förstår att lämnar jag den bredvig går jag bet på godbiten. Men då ska det ju vara bara detta man tränar på och inte linjetag, springa in till matte etc, utan bara; ha hunden framför, in med ett föremål i munnen, låt hunden söka upp handen. I handen = belöning, utanför = hoppsan, då provar vi igen.

Jag hade ju lite problem med att Nässla inte ville komma in till mig med klöven när hon hittat den i vilstpår, inte för att det egentligen var något problem eftersom hon ändå var kopplad, men man vill ju ändå inte ha någon konkurrans. Då halade jag in henne i kopplet och gosade till en början med hennes rumpa och pratade mysigt med henne, sen nu kommer hon inte och myser med klöven hos mig. Verkligen jättemysigt ;)

Lycka till, kram!