Gonatt!

Förra veckan la jag ett stort väldgt svårt sök till Vilja med bara fyra dummisar. Två dummisar hängde i träd, en låg gömd i en bergskreva med ljung och den sista kastade jag ner för en brant längst ut i söket. Hon hade stora svårigheter att hitta den som låg nedanför branten och kom in tom flera gånger. Jag satte upp henne och gick ut för att hämta den själv men när jag inte kunde hitta den fick hon en sista chans (eftersom jag inte ville tappa bort en dummy, snål som jag är, hehe) och då hade hon blivit peppad av att jag gick ut i söket så då lyckades hon hitta den till sist   

  Ingen bra bild (tagen med mobilen) men man sder iallafall att det nu äntligen är barmark i skogen, iallafall på de flesta ställen!

Idag på promenaden gjorde jag därför ett sök på samma ställe men med bara två dummis som båda låg nedanför branten. Idag var Vilja olydig och kom 2 ggr ut till mig när jag höll på att lägga söket. Jag gick tillbaks och satte henne igen och sen körde jag först en dold platsliggning (ca 2 minuter) och sen gick vi fotgående mot söket, utmed söket och från söket. Jag gick fram flera gånger mot söket och låtsades att jag skulle skicka henne och en gång knallade hon när jag visade med handen men jag lyckades stoppa henne. När hon till sist skickades på söket gick hon ut på djupet och idag hade hon inga som helst problem att hitta båda dummisarna nedanför branten  

Miso har varit här idag. Åh va det är skönt att det är vår....valparna har varit ute och lekt på tomten, de har grävt en stor grop under ett träd och hittat mamsens gamla "skatter" som legat nergrävda minst ett år (gamla gosedjur, märgben, mm).

På eftermiddagen la jag ett kort blodspår på ca 5-6 meter till Lystra men eftersom valparna sov så gott fick det tyvärr ligga lite för länge (ca 1,2-2 timmar). Jag var mest intresserad av att se hur hon skulle reagera på blodet men hon tyckte inte alls att det var läskigt utan nosade och undersökte legan väldigt noga.

Hon fattade inte riktigt vad det gick ut på (hon hade inte fått se när jag la ut spåret) men efter några pauser.....

  ....och med lite hjälp lyckades hon till sist finna klöven och då var lyckan fullkomlig!

Hon bar väldigt stolt klöven ända ner till dörren  

Nu ropar Linn att maten är klar så nu måste jag sluta att blogga!