Idag på promenaden när Lystra sprang lös började hon helt plötsligt fara omkring i gräset med nosen i backen och hon hade ett väldigt fint sökmönster. Jag tänkte direkt att nu har hon fått nos på nåt snusk som hon tänker glufsa i sig så jag ropade på henne men precis då hade hon funnit det hon letade efter. Hon tog upp det och kom mot mig i full fart och kastade den här lille rackaren framför mina fötter (ingen avlämning i hand, men ändå, hehe).

En liten näbbmus

En liten stund senare blev det fart på den lilla damen igen och hon sökte igenom området noggrannt och kom springandes med den här lille gynnaren som nog varit död ett tag för han började se lite torr och vissen ut   

Grodan Boll

Vi har tränat en del i trädgården i helgen och då har Lystra fått fällenträning med maximal störning = att jag har tränat med Vilja! I början kom hon springandes och försökte klämma sig emellan när Vilja skulle sätta sig i fotposition men när hon inte fick någon förstärkning för det sprang hon bort till fällen igen. Så himla söt, liksom som att hon ändå visste att det var fällen som gällde men att hon inte kunde hålla sig. Ganska snart låg hon still på fällen när jag och Vilja gick fot ca 10-12 meter bort (typ hela vår gräsmatta på framsidan) och hon nästan inte såg oss bakom förstukvisten, duktiga lilla valp! Det blev ju lite avbrott i Viljas träning men hon satt snällt och tålmodigt kvar tills jag kom tillbaka när jag hade belönat Lystra på fällen.

Vilja har också anammat det med fällen så nu behöver jag bara säga till henne att gå till fällen så går hon dit och sätter sig under tiden som jag tränar med Lystra.

Det blir så himla mycket effektivare att träna om man kan köra korta 2-3minuterspass och byta hund ofta om den som vilar klarar av att koppla av på fällen. Just nu blir det ju träning (iallafall för Lystra) även då hon sitter på fällen, men sen ska det ju vara avkoppling.

Åh va det är härligt nu när det är vår och varmt ute, hundarna älskar att ligga i trädgården och mysa  

Nu har vi stylat det sista på lägenheten och imorgon skall fotografen komma så sen kan ni gå in och titta på bilderna på hemnet. Jag återkommer såklart med adress, mm.

Må så gott!

Idag blev vi ändå flest från det gamla gänget för av de som är kvar var 100% på plats dvs jag med Vilja & Lystra, Inger med Loka & Ingrid med Simzon. Och så var det Karin med Miso (Karin räknas kanske som halvgammal) och Mira med Frasse (och den lilla jaktblandningen som jag inte minns namnet på).

Det var första gången vi tränade bakom Värmdö brukshundklubb där det också ligger en skjutbana precis i närheten  Helt perfekt!! Vilja taggade såklart till sig direkt när hon hörde skotten men förstod ganska snart att det inte kastades nåt så det var inte lönt att hålla span vid varje skott      Bra både för stora och små att inte få så hög förväntan när man kommer till en plats där det pangas (t ex ett jaktprov). SystrarnaBUS reagerade inte ens på att det pangades  

LYDNAD/STADGA

Som planerat la vi såklart fokus på lydnad, stadga & passivitet (för Lystra enbart passivitet). Vi började med att prata igenom vad vi skulle göra och sen kastade vi ut dummisar på åkern och gick fot kors och tvärs, gjorde inkallning, lät hunden sitta eller ligga, mm. Och om man skötte sig kunde man få ta nån dummie.

Vilja var som vanligt lydig och stadig när vi gör övningar med störningar, det är ju sen när man minst anar det som hon kan göra sina små tokerier.

Som t ex att byta, ta två och vägra komma in med dummin som man vet att man har snott  Vilja lilla gumman jag trodde faktiskt detta hörde till det förgångna och att du hade slutat med såna dumheter för längesen......men ack vad jag bedrog mig! När min lilla (stora) dam blir överladdad, sätter fart och har för mycket spring i benen så händer det saker fort och tyvärr fel!

  Jag är alltid redo säger Vilja!

Men nu funderar ni kanske på varför jag tränade med Perras hund     Jo han valde att  göra klart altantaket istället för att träna sin hund så då fick jag låna henne.

DIRIGERINGSÖVNING

På övningen som Vilja flippade hade vi lagt ut flera dummies (inte så nära varann och lite gömda för att hundarna inte skulle hitta två, hehe att jag aldrig lär mig) runt en gran som vi märkte upp med snitslar. Sen skickade vi hunden på en dirigering. Vilja hade ju sett att vi höll på nånstans där borta men hon låg så att hon inte såg precis var. Första skicket kom hon snett och jag blev väldigt glad och impad när hon kom tillbaks direkt när jag kallade in henne. Andra skicket kom hon rakt på och tog en dummi och innan jag hann lägga på en signal fick hon en till i näsan och sen var cirkusen igång   Vid andra försöket fick Inger vara vakt och då fixade hon det såklart perfekt, rakt och snyggt! När det bara fanns en kvar fick Vilja avsluta och gjorde även denna gång ett snyggt linjetag.

Mira & Frasse har inte tränat jakt på flera år och jag tror inte Frasse hade hört att matte hade sagt att han inte hade några direkta kunskaper alls för Frasse imponerade nog både på matte och oss när han gjorde klockrena linjetag och snygga avlämningar (råkade ju bara springa för långt första gången när han ville visa vilken snygg dummi han fått tag i).

STADGA

Sen satte vi ner hundarna bredvid oss och så drog Karin en dummi i ett långt rep förbi framför fötterna på oss. Det ryckte lite i Vilja men hon satt kvar. Sen ställde vi oss mittemot hundarna och Karin drog förbi en dummi mellan oss och hundarna. Denna övning tänkte jag först göra med Lystra men kom sedan på att det kanske inte är så bra innan FART testet som vi ska göra i Juni då det är alltför likt "bläckfisken" där de ska reagera och springa efter när bläckfisken snabbt drar förbi.

  Miso, Lystra & Vilja

Hon fick därför ligga bunden under hela träningen och hon blev bara lite orolig (enligt Karin) när jag gick alldeles för långt bort men i övrigt så roade hon sig med att tugga på pinnar, äta gräs, käka lera eller bara ligga ner och spana på de andra.

Det vi jobbar väldigt mycket med just nu är att hon inte skall skälla när vi möter andra hundar. På promenaderna vill hon gärna skälla när hon ser andra hundar på håll, det är framförallt för att hon blir exalterad och vill fram men nog också lite av osäkerhet.

Så nu jobbar vi med två metoder:

1)Jag sätter mig på huk bredvid henne och sen är det klick+belöning hela tiden när hon sitter tyst under tiden hunden närmar sig. Jag trycker i henne godis så ofta att hon inte hinner voffa emellan.

eller

2)Så fort hon skäller så vänder vi och går åt andra hållet. När hon är tyst vänder vi tillbaks och om hon skäller igen vänder vi om, osv. Denna metod är ju ganska krävande eftersom de andra hundarna också måste vända sig om och Tina tycker det är lite rörigt när vi virrar fram och tillbaka   

Båda metoderna funkar bra och det har blivit mycket bättre. Idag när vi träffade de andra hundarna i gänget var det inte många voffande som kom ur hennes lilla söta mun    Och även om hon inte fick hälsa på de andra hundarna låg hon uppbunden mitt bland alla hundar som tränade utan att säga ett pip!!

Igår träffade vi Atos som är en 7-årig staffeherre och först tyckte Lystra han såg jättemärklig ut när han kom grymtande men eftersom jag proppade i henne godis när han närmade sig hann hon inte voffa.

Och sen när de hade hälsat så fick hon springa lös och leka med Atos under promenaden (ensam utan mamsen som fick gå kopplad, vilket Vilja tyckte var jättetaskigt eftersom Atos är hennes kompis). Och efter ett litet tag fick Lystra riktiga flatteryck med en grymtande Atos efter sig  

Lystra spanar!

Har "snott" en film på systrarnaBUS från Karin  

Ha en fortsatt härlig lördag!!

Idag tränade Karin & jag enligt vårt nya koncept! Vi körde korta pass med en hund i taget. Annars brukar vi ju träna samtidigt och inte titta på varann hela tiden utan enbart när man vill ha hjälp av varann. Det tar ju lite längre tid när man ska träna fyra hundar men det blir verkligen effektiva minuter med varje hund.

Lystra var för skön för under tiden som jag och Karin pratade igenom övningen hade jag henne i koppel vid mig och hon var på G direkt och började göra ingångar, snurrade runt mina ben, gick mellan mina ben, mm. Så himla söt så både jag och Karin blev fulla i skratt......och så blev vi påminda om att man inte skall ta fram hunden innan man är färdig med alla förberedelser och beredd att ha 100 % fokus på hunden   

LYSTRA

Småfisarna fick börja med den inkallningsövningen som vi gjorde på kursen igår.

Steg 1: En person lockar först valpen med godis och lek från matte och stänger sedan handen eller ta bort leksaken (som ett omvänt lockande). När valpen då vänder sig bort från denna och mot sin matte blir det klick+belöning hos matte som springer iväg åt andra hållet och busar med valpen.

Steg 2: Som steg 1 fast matte lägger på valpens namn (eller annan inkallningssignal) när valpen vänder sig mot matte.

Steg 3: Medhjälparen fortsätter och busar med valpen och matte väntar tills valpen själv väljer att vända sig ifrån lek och godis hos denne och söker kontakt med matte.

Steg 4:  Sen lägger man på inkallningssignalen precis innan valpen vänder sig om (när man tror att man kommer lyckas), och sen lägger på signalen tidigare och tidigare.

Steg 5: Svårighetergraden ökas genom att medhjälparen skall bli mer och mer aktiv och med alla medel försöka fånga valpens intresse och att valpen ändå skall välja bort denna och springa till matte.

Lystra vill gärna komma till mig (än så länge ;-)) och var igår ganska snabb att välja bort medhjälparen.....så vi kom snabbt till steg 4. Jag började lägga på kommandot när hon och medhjälparen busade för fullt och hon kunde ändå släppa leksaken och springa till mig så då blev det förstås fullt bus med favoritgrodan  

Idag kände hon igen övningen direkt och var så söt när hon plötsligt under leken med Karin kastade sig iväg åt mitt håll innan jag hann ropa på henne   

På friaföljträningen hade jag först koppel på henne för att hon inte skulle nosa men det var mest i vägen så det fick jag ta bort. Och till en början hade jag för låg belöningsfrekvens (men jag kom på mig själv iallafall) och så är jag int ehelt bäst på att koordinera min arörelser men stundtals gick det riktigt bra. Lite svårt att veta om man ska ha godiset i vänsterhanden eftersom det gärna blir att hon följer den handen och hoppar mot den för att hon vet att godiset finns där. Men om man skall ha hög belöningsfrekvens och snabba belöningar är det nog ändå mest praktiskt att har ha godiset i handen.

Vi avslutade med en dirigeringsövning för att börja träna in linjetagstecken.

LINJETAGSÖVNING

1. Sätt en skål några meter framför hunden och gör ditt linjetagstecken vid hundens huvud.

2. Vänta tills valpen tittar rakt fram dit du pekar = klick+belöning. Placera belöningen framför nosen på hunden i riktning mot skålen.

3. Belöna från handen några gåner och avsluta med att skicka hunden mot skålen på ett varsågod (eller det kommando man tänkt använda vid linjetag.

VILJA

Inkallning med ställande: Körde med extern belöning bakom i form av godis idag och hon var lite ofokuserad till en början....reste sig när jag lämnade henne, mm. Men när hon väl samlade ihop sig fick hon till två ganska snabba ställanden.

Rutan: Även här körde vi med extern belöning med matskålen bakom rutan. Eftersom det var ett tag sen vi körde detta och hon är ganska ringrostig på rutan anv'nde jag target på första skicket och hon stannade klockrent på targeten utan en tendens att springa direkt till matskålen - bra där Vilja. Funkade bra även utan target (hamnade lite i bakkant på rutan men ok). Andra passet flyttde vi matskålen bredvid rutan och det fixade hon med target men utan tergeten försökte hon ta genvägen till matskålen direkt några gånger innan hon kom på att det inte funkade   

  Wilma mitt i rutan

Vi avslutade med att ta några ståbilder. Vi är ju inga utställningsmänniskor men vi har anmält till FRK:s utställnign i Södertälje den 2 maj och det är väl hög tid att börja öva lite   

Lystra drygt 4 månader

              Vadå är jag inte snygg, eller?

Bilder på miso kommer nog i Karins blogg för jag tog bilder på Miso med hennes kamera.

Ha en bra kväll!

.... i bilder. Text kommer senare  

V i blev som vanligt indelade i grupper och idag blev det en flattegrupp!

KARIN & MISO

  Karin & Miso visar upp sitt trick....PuppyYoga!!

            Och så visar Miso upp hur duktig hon är på att leka....kolla bakåtvikten!!

Början till fritt följ!

LISA & RÖJA

Röja är helimponerad av sin matte som värper......

  ....en leksak!!

      Den kan vi kampa med   

Efteråt ville vi ta en gruppbild på de tre systrarna!!

  Först tänkte vi att jag skulle försöka hålla alla tre med hjälp från Karin och att Lisa skulle fotografera!

  Det gick väl sådär kan vi säga   

Så vi ropade på våra träningskompisar ÅSA (som Mayapirayas matte heter) och Ann-Sofie.

  Och när Åsa höll i kameran och Ann-Sofie viftade med pipgrodan gick det lite bättre 

Jag tog med alla kort eftersom jag inte kunde hitta ett enda där alla valpar och mattar tittade samtidigt i kameran   

Lite utförligare rapport om dagen och några filmer kommer in lite senare när jag hunnit kolla igenom och klippa ihop filmerna!

För nu har jag ett (stort) flattehuvud i knäet......det är "någon" som har saknat sin matte och vill ha lite kvalitetstid! Så vi ska ta oss en cykeltur och kanske stanna till och träna nåt moment.

TACK Anna och alla trevliga kurskompisar för en mycket rolig och givande kurs.....vi ser fram emot en fortsättning!

Kramar från Helena & Lystra

Jag och min mamma!

Kommer det någon?

Som ni ser är jag ganska mycket större än tant Tina nu och jag väger typ dubbelt så mycket som den där lättviktaren men hon är cool tanten  

    Såhär ser jag ut när jag flörtar med min matte

Ja jag kommer matte!!!

  Oj va fort min mamma kan springa när matte visslar!

  Hej hopp från Lystra (Vilja & Tina)!

Läkaren på aktuen kommenterade det hela med att jag hade haft en himla tur som klarat mig så bra!! Sen frågade han med förvåning i rösten "vadå har du aldrig brutit nåt?".......med tanke på mina tokiga infall och att jag började åka snowboard vid 40 så kan man kanske konstatera att jag har ganska starkt skelett och det kan ju vara skönt att veta   

Det som fick ta värsta smällen var ju armbåge och axel så axeln slogs visst lite ur led (men hoppade tillbaka av sig själv) så musklerna runtomkring axelleden (rotatorcuffen) är det som är lite skadat men med Voltaren T har livet kunnat rulla på som vanligt!

Sparken klarade sig inte heller utan skador så idag skall vi åka och köpa ett nytt starkare och grövre hjul/däck för det gamla ser ut som en åtta. Med ett nytt däck kommer sparken bli starkare och mer terränggående så nu kan vi dra till skogs istället  Det är ju lite mjukare att falla på skogsstigar, hehe....och framförallt mer skonsamt för Vilja att springa i skogen!Och sen finns det ju ingen risk att jag kastar in bollen i en villaträdgård vilket faktiskt hände en gång men det orkade jag inte ens skriva om i förra inlägget   

Igår hade vi släktkalas för Elias som har fyllt 14!

Eftersom Karin & Peter var ute på galej så har Miso varit här och hon vill nu skriva några rader:

Alltså jag och syrran måste vara några av de duktigaste valparna som finns för så fort vi är någonstans får vi så mycket beröm så! Igår fick jag vara med när syrrans lillhusse hade kalas och jag hörde hur alla berömde oss att vi var så snälla, lugna och duktiga för att vara små valpar. Att vi röjde runt i trädgården och grävde gropar och åt av Helenas tulpaner när vi var ute själva var det ju ingen som såg  

  Såhär söta är vi när vi sover   

De såg ju oss mest när vi låg snällt inne i hundrummet och sov. Jag hörde hur syrrans moster undrade om alla syskonen var lika snälla? Och sen sa hon att om det inte vore för att hon vill ha en liten hund så skulle hon gärna velat ha en flatte (efter mamma Vilja förstås). Jag hörde till och med att hon frågade Helena när mamma skall ha nästa kull och hur hon blev besviken när Helena sa att det nog inte blir någon mer. När gästerna hade gått gick vi ut och kissade en sista sväng och sen kom mamsen och la sig hos oss i "hundrummet". Det var inga problam alls att sova utan tvåbeningar när jag hade mamma och syrran hos mig. Jag och syrran väckte Helena klockan 5 för då var vi nödiga båda två och tänk va vi är tajmade nu, vi satte oss direkt bredvid varann och kissade och sen efter det så bajsade vi båda två. Och sen lät vi Helena sova nån timme till innan vi tyckte det var dags att gå upp. Några timmar senare när den där hussen kom upp fick vi följa med honom till brevlådan och då skall man tydligen ha en tidning i munnen när man går in till matte? Jag tyckte först att det var ett konstigt påhitt men eftersom jag är en valp som tar seden dit jag kommer så tog jag såklart tidningen   

Glömde nästan att berätta att vi var hos veterinären iår på förmiddagen med min matte & Helena. Jag fick sitta kvar i bilen för det var tydligen inte mig det var fel på. Wilma fick följa med in för att få sin årliga spruta och med syrran var det visst nåt med kisseriet för hon fick medicin och skall dricka tranbärsjuice........vilket för övrigt smakade jättegott så jag vill gärna också ha fel på kisseriet. 

Nej nu hörde jag att min matte & husse är på väg för att hämta mig så nu måste jag busa lite med syrran innan det är dags att åka hem.

Hej hopp från Miso "en av världens snällaste, finaste och duktigaste valpar enligt syrrans familj"

När det är vår i luften vill man hinna med så mycket....göra klart i trädgården, på altan och slutföra alla projekt som har fått vänta när det varit så mycket snö ute. Sen ska stugan tömmas (på utemöbler) och poolen fyllas, mm, mm!

Vi håller ju även på och rensar, renoverar och städar i pappas lägenhet inför försäljning....vi ska ha visning i början av maj.

Dessutom innebär ju det härliga vädret att man kan komma igång med hundträningen på riktigt igen både, lydnad, jakt och viltspår!!

Och så vill man ju sitta i solen och bara vara en stund också.....igår var det så varmt och soligt att jag kunde sitta i linne och trosor på altan där det är lä och det var riktigt riktigt varmt  

I måndags var hundarna med Perra på jobbet vilket innebär mycket bilåkande och att ligga i bur *nyttigt*. Lystra var med hela dan så på eftermiddagen när han hade lämnat hem de stora var hon själv men hon var lika tyst och tillfreds när hon var ensam som när Tina & Vilja var med. Så skönt att hon har blivit trygg med att åka bil, ligga i buren och att bli lämnad.

På kvällen var familjen Maartmann här på middag och det var så mysigt att alla ungdomar var med.....det hör ju inte till vanligheterna precis!

Igår var Miso här hela dagen och det märks att de börjar bli vana vid att vara tillsammans, det är inte lika hysteriskt längre. De måste inte busa hela tiden och det var inga problem att lämna dem ensamma i över en timme när jag var ute med Vilja. Vi passade på och tog en sväng med kickbiken och igår började hon dra lite mer ordentligt för första gången, dock i trav så jag får inte ha krav på att det skall gå fort men hon börjar iallafall tycka det är ok att dra så det får jag vara nöjd med. Idag skall vi köra intervallträning....jag har tänkt ta med bollkastaren och slunga iväg en boll som hon får springa efter, hehe, rapport kommer senare om det var ett bra förslag eller inte.

Det blir tyvärr inte mycket till träning på kvällarna när Lystra & Miso har varit tillsammans hela dan för då har hon inte så mycket till ork på kvällen. Men hon börjar bli riktigt duktig på att gå slalom mellan benen   I lördags freeshapade vi fram ett litet freestylenummer till musik med slalom mellan benen och att hon går runt och mellan mina ben, hon tyckte det var jättekul och är så söt när hon improviserar  men tyvärr fick vi ingen film på detta (vilket jag kanske skall vara glad för....misstänker att jag inte är lika söt när jag improviserar). 

Vilja och jag intensivtränar på inkallning med ställande just nu så vi stannar till på promenaderna när vi passerar nån äng eller så. Jag varierar träningen med att först köra hopp-stå och stadga i ståendet med omvänt lockande, att kasta boll över huvudet när hon har stannat, variera sträckan, mm för att få till snabbare ställanden. Idag tänkte jag lägga leksak/boll bakom så som vi gjorde för längesen. Det blir bättre och bättre även om det fortfarande inte blir bromsspår men jag får kanske ge upp det och nöja mig med att hon stannar fort    

Igår fyllde min "lilla" minsting 14 år....jisses vart tar åren vägen? Så igår kväll hade vi födelsedagsmiddag med familjen men släkten kommer på fredag. Han hade önskat sig en liten videokamera och jisses va cool den var.....en sån vill jag också ha! Den är så liten och fin, finns i många olika färger och har massor av specialeffekter (slowmotion, mm) och vore perfekt och filma hundarna med.

Idag är Miso här igen, imorgon och på fredag ska Lystra till Karin och sen på fredag skall Miso sova här när husse och matte ska på fest (och Miso får komma på 14-årskalas) så det blir nästan en helvecka för systrarnaBUS 

Vi får väl se om de tycker det är mysigt eller om det kommer gå varann (eller mamma & Tina) på nerverna

Idag har Perra, jag och hundarna varit och tränat tillsammans med Ingela & Molle. Eftersom Ingela skall starta på WT nästa helg ville hon testa av lite av varje bl a ville hon att Molle skulle få höra skott (för det var ett tag sen).

Vi började med att lägga ut ett svårt sök med 4 dummies och la sen ett linjetag utmed söket.

Molle fick börja med att ta ett linjetag som han gjorde bra....hade en viss dragning mot söket på väg in men lyssnade på mattes inkallning. Han skickades sedan ut på söket, drog iväg som en avlöning och kom in med den som låg allra längst ut!

Sen var det Vilja & husses tur, Vilja gick ut klockrent på linjetaget och hon hade ingen som helst dragning mot söket men när hon kom in sprang hon förbi husse och ville leverera till matte som stod en bit bort    Men sen kom hon på att det var ju husse som hade skickat iväg henne så då var det säkert han som skulle ha den   Hon skickades sedan på söket och där var hon lite rationell och hämtade två på en gång, hrmmm

Lystra satt så snällt på fällen och tittade på när mamma och Molle fick jobba  

Sen var det dags för skott   Perra, Ingela och Molle gick iväg en liten bit så skotten inte skulle vara precis nära. Jag, Vilja och Lystra stannade kvar och jag körde "fällen" övningar med Lystra under tiden. Inte helt bra att filma samtidigt som man tränar eftersom det är svårt att vara 100 fokuserad på Lystra. Men det var ju inte fällenträningen som var det viktiga utan det var ju mest att vi skulle göra någonting under tiden som de sköt.

Som ni ser reagerade Lystra inte det minsta på skotten, hon vred huvudet åt det håll som ljudet kom ifrån och återgick sedan till att tugga på pinnar eller sitta på fällen. Vilja satt som vanligt tyst men tyckte nog att det var lite orättvist att inte hon fick följa med husse när han skulle panga  

Vi avslutade med ett litet närsök med nergrävda dummisar och där fick både Molle och Vilja använda näsan ordentligt!! Vi höll nästan på att ge upp på den sista men skickade ut Vilja en sista gång och efter en lång stunds letande hittade hon den   Heja Vilja vilken näsa du har!

Jag är mest nöjd med att Vilja lyssnade så duktigt på inkallningssignalerna (t ex då husse blåste för att hon kom utanför området) eftersom hon har varit svår att avbryta när hon jobbar! Hon tycker fortfarande det är lite konstigt att hon skall jobba tillsammans med husse, och han har ju inte samma lydnad (fotgående, mm) på henne, men jag tror det kommer bli bra bara de får träna ihop sig.

Jag är också nöjd med att stadgan både när de gick fot fram till området och att hon satt stadigt när det var hennes tur, hon gjorde inte en antydan till att knalla (trots att husse släppte henne lite för långt fram vid fotgåendet ibland om ni frågar mig). Däremot var hon lite lätt i baken när hon skulle sitta och vänta på sin tur, inte så att hon stack iväg men hon gick upp och nosade, tuggade på pinnar, mm. Ajabaja det får man ju inte göra  

Mina fina & duktiga tjejer  

Nu har vi två trötta och nöjda tjejer