Idag på fm åkte Karin och jag iväg till en parkering och tränade.

Rutan: Det var ingen jättestor plan men vi ställde ut en ruta. Vilja var helt tokig och bara hämtade konen hela tiden. Första gången kom hon glatt springande med den men när hon gjort det flera gånger på raden och jag började bli irriterad började hon tugga på konerna istället   

Jag fick ta en timeout och lägga ner Vilja under tiden som jag räknade till 10 och funderade ut hur jag skulle gå vidare.

Efter en liten paus började jag att skicka från väldigt nära håll och direkt när hon var i rutan och hade sikte på konen kommenderade jag STÅ. Hon kom då av sig och istället för att ta konen ställde hon sig och då kastade jag pipen! Jag ökade avståndet successivt och ökade även kraven på var i rutan hon skulle stå. Och då vi fått till två bra ställanden på långt håll (ca 10 meter) så var jag nöjd.

Jag inser att jag får sänka mina krav rejält på Vilja både pga att vi har haft ett så långt uppehåll och pga att hon blir lite extra busig när det är snö.

Inkallning med ställande: Körde några gånger på nära håll och hon hade full fart emot mig och stannade inte med en tvärnit men hon stannade iallafall med båda framtassarna samtidigt, utan att ta ett extra kliv.

Fritt följ: Det fria följet funkade däremot kanión, hon hade bra attityd, position och bakdelskontroll. I vänstersvängarna och halterna finns det dock en del kvar att önska men annars kändes det mycket bra.

Sitt/ligg/stå: Vi busade med pipisen i snön och helt plötsligt kommenderade jag sitt, ligg eller stå och då skulle hon snabbt utföra rätt moment och det här var en kul lek tyckte Vilja och fick till många bra och snabba lägganden, ställanden och sättanden! Hon hade lite för bråttom några gånger och hann utföra fel kommando innan hon kom på vad jag egentligen hade sagt, men hon hade nog över 90 % rätt och kul var det!

Med LYSTRA har jag tränat vidare på bakdelskontroll "klossen" och hon börjar trampa på riktigt bra med bakbenen nu. Vi har ockå börjat träna in targetstickan men hon vill helst bita i den. Jag testade därför att först göra nosdutt i handflatan och att sen hålla stickan i handflatan så hon duttade mot den och sen höll jag ut stickan så hon duttade på den istället för att bita. Det gick bättre och bättre men hon vill gärna bita i den så vi jobbar vidare på det. Det är ju så himla lätt att klicka fel och klicka när man tror att hon skall dutta och så blir klicket precis när hon biter i den istället   

Jag har tänkt varva med att använda targetstickan för att få till ingångarna "snurren" i kombination med att vi tränar klossen. Hon fick till några snurrar framför mig idag - när hon följde med stickan runt.

Jag har fått erbjudande om att börja träna i en inomhuslokal som några hundmänniskor har inrett med mattor, hinder, mm och det finns fikarum med kaffekokare också. Känns så himla lyxigt och perfekt när man vill ha med valparna oxå. Så imorgon skall jag och Karin ta med oss både stora och små hundar och åka dit och kolla på lokalen och träna några timmar. 

Ha en bra lördagskväll.

Tidigt imorse kom Karin och lämnade Miso. När hon kom blev det ett mindre kaos härhemma - Vilja, Miso och Lystra for omkring och härjade och skrämde slag på både Tina och katten. När jag tog ut Miso och Lystra hade de inte direkt någon tid att kissa och bajsa så jag fick försöka ta ut dem en och en   

Ute vill vi helst busa och vi glömmer gärna bort vad matte vill att vi skall göra. Vi bygger snögrottor, drar runt på granris och får tokryck då vi bara springer och jagar varann  

Efter att alla hundarna hade fått frukost och de små hade gjort ifrån sig på framsidan så somnade både Miso (med viss nedvarvningshjälp) och Lystra in. Lystra kom och tryckte sig emot mig (och la sig tillrätta och somnade) när jag satt med Miso i knäet och hade lite nedvarvningsträning.Och då kom både Tina och Misty och la sig nära för om ni frågar dom så tycker de att valparna är sötast när de sover   

När båda valparna somnat tänkte jag ta en liten promenad med de stora och försöka lämna de små en kort stund men då vaknade Miso till och eftersom hon var ensam här för första gången tyckte jag att det inte kändes helt bra att lämna henne. Så jag bäddade ner henne i vagnen och lämnade Lystra helt ensam ca 20-30 minuter för första gången. Det hade gått jättebra och när vi kom hem vaknade hon, gäspade och gick tillbaks till korgen och sov en stund till   

  Mamma har svårt att släppa helt även när hon är utanför grinden så vill hon gärna ha koll på vad de gör

Mitt på dan bäddade jag ner båda valparna i vagnen och gick en längre promenad. Det var för mycket lössnö i skogen så det skulle inte vara helt lätt att gå där med vagnen så det fick bli en lång rask koppelpromenad på gångvägarna. Ja rask och rask förresten tror ni vi hann gå långt innan vi blev stoppade av folk som ville beundra de här bedårande ekipaget   

Det är så häftigt att två syskon kan vara så lika och ändå så olika. Men så är det ju med människobarn också. Det finns faktiskt en hel del likheter mellan Lystra & Miso och Linn & Elias. När Linn och Elias var bebisar var de båda två väldigt goa, glada och aktiva bebisar precis som Miso och Lystra. Men de var så olika när det gällde sömnen, precis som Miso och Lystra.

Linn somnade mycket lättare, sov längre, kunde sova i alla sammanhang och vaknade inte av att man flyttade henne t ex från vagn till säng osv - precis så är Lystra.

Lystra fortsätter och sussar gott i vagnen när vi kommit in från promenaden

Elias däremot hade svårare att komma till ro, sov bara korta stunder, vaknade om det hände nåt spännande runtomkring och man kunde inte flytta honom utan att han vaknade - precis så är Miso.

  Miso vaknar direkt och passar på och få lite egentid med mamsen

Nu kan man ju tänka sig att allt är så spännande för Miso här med mamma, katten, mm men enligt Karin så är det likadant när de är hemma hos henne så det är nog lite så som de är just nu, men det kan ju ändra sig många gånger   

Nu på eftermiddagen har det varit lite lugnare och jag har till och med hunnit jobba lite, hehe. Lystra och Miso har gnagt på jättebenet, brottats, kampat och SOVIT lite längre stunder mellan mat och rastningar.   

Och nu var det kanske Karin som kom för nu gick de stora igång   

Må så gott!

Var kommentaren jag fick igår när jag kom ut ur djuraffären med tuggbenet under armen och lilla Lystra trippandes bakom mig   

Och det kan man ju verkligen undra men jag hade faktiskt en tanke bakom att köpa ett så "litet" ben   

För om jag ger Lystra en liten tuggpinne så måste jag stänga in henne eller stänga in de andra hundarna för annars är någon (oftast mamma) där och snor det ifrån henne så fort hon lägger ifrån sig det. Och för Vilja tar det ju ca 20 sekunder att glufsa i sig en sån där liten sak men det här tänkte jag att de kan tugga på lite längre allihop och att de kan ligga och tugga tillsammans  

  Finaste lilla Lystra med sitt "lilla" ben  

Idag ska jag in och jobba eftermiddag så då tar jag med mig Lystra på bussen och så möter husse upp så hon får vara med honom på jobbet några timmar. Det blir bra miljöträning för en liten valp för då får hon träffa många människor och kanske oxå en "jobbar"hund!

Imorse när vi var ute kom vi precis vid "lämnapådagistiden" så då fick Lystra stifta bekantskap med flera små tvåbeningar utefter vägen, vilket uppskattades av både Lystra och de som blev hälsade och pussade på   

Ja inte samtidigt förstås   

Lystra blir alltid så lugn och fundersam när jag tar fram klickern. Man riktigt ser hur hon funderar och jag tycker att hon bjuder mest lugna beteenden som sitt, ögonkontakt och ligg med hakan i backen. Om jag ställer fram pallen så kliver hon såklart upp på den, om jag håller fram handen kör hon nosdutt och om jag lägger musmattan så trampar hon på den, men om hon inte har något som "visar" vad hon ska göra så bjuder hon mest lugna beteenden. Därför ville jag idag få igång henne så hon skulle bjuda mer busiga beteenden och rörelser. Så jag busade upp henne med godishanden och då började hon kasta sig ner på sidan, kasta med huvudet, mm. Så då spann vi vidare på den leken och till sist började hon rulla runt.

Hakan i backen är ett av de senaste beteendena som hon bjuder och hon ser så himla söt ut min lilla goding.

Kram på er på alla         

Idag var det dags för jaktträning igen med Wilmenlund med familj och Tommy med Julia & Yra. Det var kul att träffa Tommy igen eftersom vi inte har setts på hela vintern. Det är ju inte direkt lätt att hitta på övningar i djupsnö så vi körde linjetag med störning utefter en stig på samma sätt som förra söndagen. Enda skillnaden var att det var husse som förde Vilja idag. Hon var lite fundersam och ville gärna sluta upp vid min sida mellan övningarna men annars så gjorde hon sitt bästa hela tiden    Att hon bytte dummie vid ett tillfälle får vi väl skylla på att husse var för långsam med pipan   

Vi avslutade med ett sök i djupsnön och hundarna kämpade på bra och hämtade in alla dummisarna (även den som vi skickade ut Perra och Peter att leta efter, hehe)

De är riktigt söta ihop, tycker ni inte (synd bara att jag kapade huvudet på husse på det här kortet där de har så fin kontakt).

Det är ju som bekant inte helt lätt att lära gamla tvåbeningar att sitta så det blev en del diskussioner om huruvida Perra skulle göra på det sätt som han gjorde med Milla eller om han skulle göra de tecken och föra Vilja på det sätt som hon är van   Men jag tror nog att det kan bli kul att träna tillsammans (iallafall om Perra lär sig att göra som jag säger, hehe)   

Wilmenlund hade också fin kontakt med sin husse.  Hon var mest fundersam på den där gubben som trampade på den dummis som hon ville ta (störningen)  

Och här har vi Yra som fick jobba tillsammans med sin husse helt ifred utan någon matte som la sig i och tyckte och tänkte en massa hela tiden   

De små skötte sig jättebra och fogade sig helt i att sitta innanför jackan eller i ryggsäcken, de la sig tillrätta och sov.

Vilja plumsar runt med sitt backontrack täcke i djupsnön och hon har gett sig sjutton på att det måste finnas en boll till här där Karin la ut en boll till Wilma.

TACK för en härlig träning trots den djupa snön. Jag vet jag har sagt det förut men nu säger jag det igen - nu vill jag har vår så man kan träna på riktigt!

Nu på eftermiddagen har min mamma och systeryster med familj varit här på fika och för att titta på lilla Lystra. TACK för besöket, det var så kul att träffas och ett extra tack till mamsen för att vi fick träna våra skrattmuskler lite

extra 

Liten Lystra tar igen sig efter en jobbig natt  

Lystra har varit så duktig nu flera nätter i rad och sovit hela nätterna med en kissning/bajsning vid två-tretiden. Men inatt var hon orolig/gnällig och skulle ut flera gånger och kunde inte komma till ro igen när hon kom in. Så imorse var vi rätt trötta både hon och jag.

Vill avsluta med att gratulera duktiga Susanne & lilla P som tog sitt första 1:a pris i lkl2 i Bro-Håbo idag! Heja tjejer ni är BÄST!!

Mitt långa inlägg bara försvann när jag sparade det   

Orkar inte skriva lika mycket igen så här kommar en lite kortare version.

Igår fick Vilja lite välbehövlig egentid med matte även om det pga snödjupet inte blev så väldigt mycket till lydnadsträning (vill ni läsa mer kan ni kolla in Karins blogg).

Lystra har fått lite inomhusträning, hantering och miljöträning. Bl a har vi ägnat oss åt kloklippningsträning där jag håller henne i famnen och sätter klotången mot tassen och klipper (ibland i klon och ibland i luften för annars skulle klorna bli väldigt korta, hehe). Om hon är helt stilla blir det klick+godis och det har hon förstått så hon håller tassen alldeles stilla och låter mig klämma, pilla och klippa.

Vilja är en helt underbar mamma som både leker, gosar och sätter gränser. Men även om hon själv kan vara ganska tuff mot Lystra emellanåt så går hon direkt emellan och styr upp om katten eller pudelen säger till Lystra. Idag när pudelen busade med husse blev Lystra jättebusig och hoppade på Tina som sa ifrån att det blev för busigt. Då gick Vilja direkt mellan och motade bort Lystra och talade om för pudeln att så fick hon minsann inte göra med hennes barn  Det är så himla häftigt att studera deras samspel!

Idag har vi varit i Sickla och Lystra är verkligen cool där hon oberörd kryssar fram mellan skramlande kundvagnar, barnvagnar och människoben  

Hon verkar ha ärvt sin mors lite coola inställning till andra människor och hundar. Hon viftar på svansen och går fram till människor som pratar med henne men hon kastar sig inte hejdlöst på alla man möter. Andra hundar spanar hon in lite på håll, innan hon går fram och hälsar, om hon tycker den verkar juste.

Jag tycker det är en väldigt bra egenskap som besparar en liten flatvalp att gå på lika många minor   som man kan göra om man helt urskiljningslöst kastar sig på allt och alla.

Nu blir det lördagsmys med familjen

Idag på kvällen började vi med buren. Den stora mjuka buren har stått framme i hundrummet sen Lystra och Vilja kom hem och båda två går in och lägger sig i den lite då och då. Men det är mest Vilja som ligger i den. Idag ville jag testa om jag med shaping kunde få Lystra att gå in i buren. Och jag blev verkligen förvånad över hur fort det gick. Jag är ju rätt otålig och i början när hon satte sig mittemot mig och bjöd ögonkontakt tänkte jag att det här kommer aldrig gå. Men så helt plötsligt vred hon huvudet lite åt det hållet och efter att jag klickat huvudvridningen typ två gånger så reste hon sig och gick fram till buren och efter att jag klickat det gick hon in först med framtassarna och sen gick hela hon in och satte sig i buren och tittade på mig. Såå himla söt så jag trodde jag skulle dö. Sen gick hon in och satte sig i buren och tittade på mig flera gånger efter varann och jag la då på ett "fri" kommando - jag har ju ännu inte lagt på kommandon på något annat men det kändes naturligt att hon fick springa ut ur buren på kommando och busa/kampa lite. 

Sen hämtade jag in den lilla kattburen och tänkte filma men minneskortet på kameran tog slut så det blev inte mycket till film, tyvärr. Men nu gick det fort för henne att fatta att det var samma sak som gällde med den här buren   

Jag hade ju tänkt lära in att hon skall stå framför mig med ögonkontakt den här veckan men hon sätter sig ner så fort hon tittar upp så idag började jag istället gå baklänges med fokus (ögonkontakt) och det gick mycket bättre. Så nu har vi varit ute i gången mellan huset och garaget där vi har belysning och så har jag backat och hon har gått efter och tittat upp på mig korta korta stunder. Det var en rolig lek tyckte Lystra.

Idag när vi gick till bussen var Miso och Lystra så himla söta när man ropade på någon av dem och satte ner handflatan kom båda två springandes i full fart och duttade nosen mot handflatan! Några gånger kom de fram och duttade precis samtidigt bredvid varann, sötissyrrorna!!

Imorgon skall jag iväg och hålla kurs i förflyttningsteknik så då skall min bebbe till sin dagmatte Karin, Wilma & Miso. Jag blir bara borta halva dan så de stora får vara hemma.

Gokväll, nu skall jag titta på mästarnas mästare!

Idag har Lystra och Miso fått åka in till stan på hundcafé. Vi har ju tidigare varit på Himmelska hundar i Tessinparken men idag har vi besökt Stockholms andra hundcafé på  Kungsholmen som även hade en större butik med hundprylar. Det var riktigt mysigt.

Systrarna bus

Det var lugnt och inte så mycket hundar på cafét så Miso och Lystra kunde få busa ifred en stund. Men Lystra fick sig plötsligt ett tjuvnyp av en Yorkie (under bordet) och hon skrek i högans sky men vi kunde inte hitta några märken så hon blev nog mest förnärmad. Sen såg hon väldigt skeptisk ut när hon tittade bort mot Kalle Yorkie på drygt 2 kg mot Lystras 5 kg, så man kan undra vad han sa till henne under bordet   

  Lystra med sitt fina nya halsband

Det fanns en hel del kläder till småhundar att köpa i caféets tillhörande butik men det var ju vi inte så intresserade av. Men vi hittade varsitt fint halsband så systrarna bus kan vara "dana". Miso fick ett med röda blommor och Lystra ett med gulgröna blommor.

Miso sov så skönt i ryggan

Det var två slagna hjältar som sov sig igenom både tunnelbane- och bussresa hela vägen hem.